.png)
Autism diagnostiseras idag genom klinisk observation och strukturerade intervjuer, en process som tar tid och kräver specialistkompetens. En ny studie frågar sig om biologin i tarmen kan ge ett snabbare svar.
Studien, publicerad den 26 maj 2026 i Molecular Psychiatry, undersökte om mätning av mikrobiella metaboliter i urin kan skilja barn med autism från barn utan autism.
Bakgrunden handlar om tarmens koppling till hjärnan. Forskning har länge visat att barn med autism ofta har en annorlunda sammansättning av tarmbakterier. Dessa bakterier producerar ämnen, metaboliter, som tas upp i blodet och kan nå hjärnan via det som kallas tarm-hjärna-axeln. Vad som är nytt här är att dessa ämnen nu kan mätas i urinen, utan blodprov eller invasiva procedurer.
Totalt 99 barn i åldrarna 2–11 år deltog i den multisite-baserade pilotstudien, genomförd av forskare vid Arizona State University. Barnen testades med ett system kallat Microbially-Derived Metabolite System (MDM), som mäter nivåerna av 17 specifika mikrobiella metaboliter i urinprov. Poängen baserades på hur många av dessa metaboliter som överskred ett referensvärde för typisk utveckling.
Testet visade 90 % sensitivitet och 100 % specificitet i pilotstudien. Det betyder att det identifierade 9 av 10 barn med autism korrekt, och inte felklassificerade ett enda av de andra barnen. Hos 80-90 % av barnen med autism uppmättes extremt förhöjda nivåer av en eller flera metaboliter, varav flera inte tidigare undersökts i relation till autism.
Med andra ord: tarmmikrobiomet lämnar ett avtryck i urinen som verkar skilja sig systematiskt mellan barn med och utan autism.
Det är viktigt att vara försiktig med slutsatserna. Det rör sig om en pilotstudie med ett begränsat antal deltagare, och resultaten behöver replikeras i större och mer heterogena populationer. Testet är inte avsett som fristående diagnostik, forskargruppen beskriver det som ett triageverktyg, för att snabbare identifiera vilka barn som bör prioriteras för fullständig klinisk utredning.
Studien bevisar heller inte kausalitet, att metaboliterna orsakar autism, bara att de är starkt associerade med tillståndet.
Tarm-hjärna-axeln är ett område med accelererande evidens. Det här är ett tidigt men intressant steg mot mer biologiskt grundad autismscreening.
Flynn, C.K., Carr, K., Whiteley, P. et al. Elevated microbially-derived metabolites in autism: a possible diagnostic screening test for a distinct ASD phenotype. Mol Psychiatry (2026).
Länk till studien: https://www.nature.com/articles/s41380-026-03620-5