Sexuell dysfunktion vid depression – vad säger en stor svensk registerstudie?

Varför pratas det inte mer om detta?

Sexuell dysfunktion är ett av de vanligaste och mest besvärande symtomen vid depression, men det är sällan något som tas upp i vården. Modern Psykiatris verksamhetschef och överläkare, Josef Isung, har publicerat en ny forskningsstudie. Studien publicerades i tidskriften Journal of Affective Disorders och undersökte hur vanligt tillståndet faktiskt är, när det uppstår och vilka antidepressiva läkemedel som är förknippade med sexuella biverkningar.

Vad studien undersökte

Studien kartlade förekomsten av sexuell dysfunktion (SD), som innebär minskad sexlust, orgasmsvårigheter och erektil dysfunktion, hos vuxna med depression i Sverige. Tidigare forskning på området har nästan uteslutande byggt på enkätstudier med begränsat antal deltagare. Den här studien använde i stället nationella hälsoregister för att ge en mer verklighetsnära bild av hur SD dokumenteras och behandlas i vården.

Så gick studien till

Totalt 169 430 personer (18–65 år) som fick sin första depressiondiagnos inom specialistpsykiatrin mellan 2006 och 2014 inkluderades i kohorten. SD identifierades antingen via ICD-10-diagnoser eller via förskrivning av läkemedel mot erektil dysfunktion, framför allt PDE5-hämmare som sildenafil och tadalafil. Inom kohorten genomfördes också en fall-kontrollstudie bland män för att undersöka kopplingen mellan specifika antidepressiva och förekomsten av SD.

Resultaten

SD var ovanligt förekommande i registren, men betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. Treårsprevalensen ökade efter depressiondiagnosen, från 6,1 % till 8,5 % hos män och från 0,11 % till 0,18 % hos kvinnor. Förekomsten var som högst det första året efter diagnosen och ökade med stigande ålder hos män.

I fall-kontrollanalysen var SSRI, SNRI och användning av flera antidepressiva samtidigt förknippade med ökad risk för SD. Mirtazapin visade däremot ingen signifikant koppling, inte ens vid förlängd uppföljning. Bupropion visade ett statistiskt samband, men det bedöms sannolikt bero på att läkemedlet i första hand förskrivs till patienter som redan har SD eller uttalad anhedoni.

Vad betyder det här?

Det är viktigt att tolka resultaten med viss försiktighet. SD dokumenteras sällan som diagnos i specialistpsykiatrin, och förekomsten är troligen kraftigt underskattad, särskilt hos kvinnor, där godkända läkemedelsbehandlingar saknas och underdiagnostik är ett reellt problem. Siffrorna speglar alltså hur SD identifieras och hanteras i vården, snarare än hur vanligt det faktiskt är.

Men det kliniska budskapet är tydligt: serotonerg farmakologi bidrar sannolikt till sexuell dysfunktion vid depression, och mirtazapin framstår som ett alternativ att överväga när SD är ett uttalat bekymmer. Framför allt visar studien att sexuell hälsa behöver adresseras mer aktivt i depressionsvården, eftersom patienter sällan tar upp dessa problem på eget initiativ.

Behandla din depression hos oss

På Modern Psykiatri erbjuder vi specialistpsykiatrisk vård med bred kompetens kring antidepressiv behandling, inklusive rådgivning om läkemedelsval vid biverkningar som sexuell dysfunktion. Är du nyfiken på vad som kan passa just dig? Boka ett kostnadsfritt rådgivningssamtal med oss så berättar vi mer.

Referens

Isung, J., Karlsson, P., Tankaya, O., Johansson, V., Gembert, K., & Reutfors, J. (2026). Patterns and treatment of sexual dysfunction in major depressive disorder: A cohort and case-control study in Sweden. Journal of Affective Disorders, 121999. https://doi.org/10.1016/j.jad.2026.121999

Skriven av: Redaktionen på Modern Psykiatri

Faktagranskad av: Josef Isung, legitimerad läkare, specialist i psykiatri