De flesta av oss kan uppleva obehag inför vissa situationer eller saker. Till exempel om det åskar när man är utomhus eller om en hund skäller argt. Men när rädslan blir så stark att den begränsar ens vardag, kallas det för en specifik fobi.
En specifik fobi är en intensiv och ihållande rädsla för en särskild sak eller en viss situation. Det som skiljer en fobi från vanlig rädsla är att reaktionen är oproportionerlig i förhållande till den faktiska faran. För den som drabbas kan det innebära en betydande stress och en känsla av att förlora kontrollen i situationer som andra uppfattar som vardagliga.
Symtomen vid en specifik fobi kan variera från person till person, men gemensamt för alla är att reaktionen uppstår nästan omedelbart vid kontakt med det man är rädd för. Ofta räcker det med att bara tänka på situationen för att väcka obehag.
Symtomen delas vanligtvis in i tre kategorier: vad du känner, hur kroppen reagerar och hur du agerar.
Den dominerande känslan är en intensiv skräck som den drabbade ofta intellektuellt vet är överdriven, men som ändå känns omöjlig att styra.
När hjärnan uppfattar hotet aktiveras kroppens "kamp- eller flyktsystem". Det är en automatisk överlevnadsmekanism som förbereder kroppen på att agera.
Det tydligaste tecknet på en fobi är hur den påverkar vad vi gör – och framför allt vad vi inte gör.
Uppkomsten av en specifik fobi förklaras bäst genom en biopsykosocial modell, ett samspel mellan biologi, psykologi och miljöfaktorer. Inlärningen sker ofta genom en neurologisk process via tre huvudsakliga vägar:
Vi föds med olika känsliga nervsystem. Vissa individer har en medfödd genetisk sårbarhet som gör att hjärnans alarmcentral (amygdala) reagerar snabbare och starkare. Det gör att tröskeln för att ett rädslominne ska etableras är lägre än hos andra. Ärftligheten för specifika fobier uppskattas ligga runt 25-45%, beroende på typ av fobi.
Det som vidmakthåller en fobi är sällan själva objektet eller situationen i sig, utan hjärnans reaktion på det. När vi möter det vi fruktar aktiveras bland annat amygdala, hjärnans alarmcentral. För att snabbt minska obehaget väljer vi ofta att fly eller undvika situationen. Då sjunker rädslan undan snabbt.
Problemet är att detta undvikandebeteende fungerar som en kortsiktig belöning. Hjärnan lär sig att "vi överlevde för att vi flydde", vilket förstärker rädslan inför nästa gång. För att bryta detta krävs exponering, en process där nervsystemet under kontrollerade former får chansen att vänja sig vid det som utlöser rädslan, samtidigt som man får uppleva att rädslan minskar av sig själv om man stannar kvar i situationen utan att fly ifrån den. När rädslan minskar genom denna metod kallas det habituering. I modern behandling brukar man också prata om inhibitorisk inlärning. En process där nya minnen skapas när man klarar av att hantera en situation på ett nytt sätt, dessa minnen börjar i sin tur konkurrera ut gamla minnen och hjälper hjärnan att hämma (inhibera) rädslan.
Den främsta metoden för att behandla specifika fobier är Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering. Här är två exempel på hur en behandling kan gå till beroende på vilken typ av fobi man har.
Sprutfobi (trypanofobi) skiljer sig ofta från andra fobier eftersom den kan utlösa ett plötsligt blodtrycksfall som leder till svimning, också kallat vasovagal synkope.
Vid hundfobi (kynofobi) handlar behandlingen mycket om att kalibrera om hjärnans tolkning av hundars beteende samt minska den automatiska rädsloresponsen som kan uppstå i kontakt med hundar.
Som en del av vår strävan efter att erbjuda den mest effektiva vården använder vi på Modern Psykiatri Virtual Reality (VR) i behandlingen av fobier, till exempel flygfobi (aerofobi) eller höjdskräck (akrofobi).
VR-tekniken gör det möjligt att exponera sig för det man fruktar i en helt kontrollerad, digital miljö. Vid flygfobi kan vi simulera allt från incheckning och boarding till start, turbulens och landning, direkt på kliniken.
VR teknik kan användas för en rad olika miljöer och fobier och är ett bra sätt att kunna öva på situationer och platser som annars är svårt att på ett naturligt sätt utsätta sig för. På Modern Psykiatri kan vi skapa över 1 000 olika VR-miljöer för att verkligen kunna skräddarsy behandlingen efter patientens unika behov.
Våra specialister hjälper dig att kartlägga din fobi och skapa en skräddarsydd behandling, ofta med hjälp av effektiv VR-teknik, så att du blir av med din rädsla. Boka ett besök hos våra psykologer, eller kontakta oss så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa till.
American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed., text rev.). https://doi.org/10.1176/appi.books.9780890425787
Carl, E., Stein, A. T., Levihn-Coon, A., Pogue, J. R., Rothbaum, B., Emmelkamp, P. M., Colbere, J., & Powers, M. B. (2019). Virtual reality exposure therapy for the treatment of anxiety disorders: A meta-analysis. Biological Psychology, 142, 146–159. https://doi.org/10.1016/j.biopsycho.2019.01.015
Craske, M. G., Treanor, M., Conway, C. C., Zbozinek, T., & Vervliet, B. (2014). Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach. Behaviour Research and Therapy, 58, 10–23. https://doi.org/10.1016/j.brat.2014.04.006
Rachman, S. (1977). The conditioning theory of fear-acquisition: A critical examination. Behaviour Research and Therapy, 15(5), 375–387. https://doi.org/10.1016/0005-7967(77)90041-9
Öst, L. G., & Sterner, U. (1987). Applied tension: A specific behavioral method for treatment of blood phobia. Behaviour Research and Therapy, 25(1), 25–29. https://doi.org/10.1016/0005-7967(87)90111-2