Dysmorfofobi (BDD): Symtom, orsaker och behandling

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi, eller Body Dysmorphic Disorder (BDD), innebär en extrem och återkommande upptagenhet kring upplevda defekter i det egna utseendet. Det kan handla om näsans form, huden, håret, tänderna eller någon annan kroppsdel. Det som upplevs som fel och defekt är ofta minimalt eller inte alls synligt för andra personer. Trots det upplevs defekterna som väldigt uppenbara och iögonfallande av den som lider av tillståndet.

BDD drabbar ungefär 2% av befolkningen men är kraftigt underdiagnostiserat. Många som lever med tillståndet söker aldrig psykologisk hjälp. Utan behandling tenderar BDD att bli kroniskt, men med rätt stöd går det att bli fri från sin BDD.

‍

Symtom vid dysmorfofobi

Symtomen vid BDD är består av flera saker och påverkar känslor, tankar och beteenden i det dagliga livet.

‍

Känslomässiga och kognitiva symtom

• Tvångsmässiga tankar: Tankarna på den upplevda defekten är påträngande och svåra att kontrollera. Det är vanligt att ägna flera timmar om dagen åt dessa tankar.
• Skam och ångest: En djup känsla av skam kring utseendet, ofta kopplad till övertygelsen om att andra lägger märke till och dömer den upplevda bristen.
• Nedsatt självkänsla: Självbilden formas i hög grad av den negativa uppfattningen om utseendet.

Beteendemässiga symtom

• Ritualer och kontroll: Upprepade beteenden som att spegla sig, jämföra sitt eget utseende med andras eller att ständigt söka bekräftelse från omgivningen. Beteendena ger kortvarig lättnad men vidmakthåller tillståndet på sikt.
• Kamouflering: Noggrant val av kläder, smink eller frisyr för att dölja den upplevda bristen.
• Plastikkirurgi: Upprepade besök hos plastikkirurger eller hudläkare i hopp om att "fixa" problemet. Detta hjälper sällan och riskerar i stället att förstärka fixeringen.

Sociala konsekvenser och hälsorisker

• Social isolering: Det är väldigt vanligt att undvika sociala aktiviteter och en del mår så dåligt att de isolerar sig i hemmet.
• Arbete och relationer: Tillståndet påverkar arbetsförmåga, relationer och livskvalitet på ett djupgående sätt.
• Psykisk samsjuklighet: Suicidrisken är betydligt förhöjd jämfört med befolkningen i stort och cirka 35% har någon gång gjort ett suicidförsök. Dessutom drabbas 74% av alla med BDD någon gång av en depression. Det understryker behovet av specialiserad och kunnig hjälp.

‍

Vad orsakar dysmorfofobi?

Orsakerna till BDD är ett samspel mellan genetik, biologi och livserfarenheter.

1. Genetik och ärftlighet: Forskning visar att heritabiliteten för BDD-symtom är ungefär 50%, vilket innebär att generna spelar en mycket stor roll för varför vissa har symtom och andra inte. Det är också vanligare att ha en förälder eller nära släkting med liknande besvär, vilket tyder på en ärftlig komponent.
2. Annorlunda visuell informationsbearbetning: Studier har visat att personer med BDD processar visuell information på ett annat sätt än andra. Man tenderar att fokusera på detaljer snarare än helheten när man ser på ansikten och kroppar, inklusive sin egen. Det kan bidra till att upplevda brister i utseendet uppfattas som mer framträdande och påtagliga än de faktiskt är.
3. Livserfarenheter: Mobbning, kritik kring utseendet under uppväxten eller andra negativa erfarenheter kan också bidra till att tillståndet utvecklas eller förvärras, särskilt hos personer med en biologisk sårbarhet.

‍

Vad vidmakthåller BDD?

Det som håller tillståndet vid liv är sällan den upplevda defekten i sig, utan de beteenden och tankemönster som utvecklas kring den. När tankar på utseendet uppstår triggas ångest, och för att dämpa den utförs ritualer som spegelkontroll eller kamouflering. Lättnaden är kortvarig, men hjärnan lär sig att dessa beteenden "löser" problemet och mönstret förstärks.

Undvikandet av sociala situationer fungerar på samma sätt: det minskar ångesten på kort sikt men bekräftar övertygelsen om att utseendet är ett problem som måste hanteras, snarare än en tanke man kan lära sig att förhålla sig till på ett nytt sätt.

‍

Behandling vid Modern Psykiatri

Modern Psykiatri erbjuder specialistvård för BDD. Kliniken grundades av Jesper Enander, leg. psykolog och ledande expert inom området, som är en av de forskare som har bidragit till att utforma modern BDD-behandling. Det innebär att du hos oss möter en klinik som inte bara tillämpar befintlig evidens utan som aktivt har varit med och skapat den.

‍

Kognitiv beteendeterapi (KBT) för BDD

KBT anpassad specifikt för BDD är den metod som har starkast vetenskapligt stöd. Behandlingen inkluderar:

• Exponering med responsprevention (ERP): Att gradvis bemästra sociala situationer utan att utföra sina ritualer (som att kontrollera spegeln eller sminka över upplevda brister).
• Uppmärksamhetsträning: Tekniker för att flytta fokus från den upplevda defekten till omvärlden och det som faktiskt händer runt omkring dig.
• Kognitiv omstrukturering: Vi arbetar med att identifiera och utmana de grundantaganden och katastroftankar om utseendet som kan vidmakthålla tillståndet.

Medicinsk behandling och tDCS

• Läkemedel: Vid svårare symtom kan specialistläkare i psykiatri sätta in SSRI-preparat, ofta i högre dos likt vid behandling av tvångssyndrom.
• tDCS vid depression: Eftersom depression är den vanligaste samsjukligheten vid BDD erbjuder vi även tDCS-behandling som ett komplement. Det är en metod som stimulerar hjärnans främre delar för att lindra depressiva symtom. Det är viktigt att notera att tDCS riktar sig mot nedstämdheten, inte mot BDD-symtomen i sig.

‍

Ta första steget mot ett friare liv

Dysmorfofobi är ett allvarligt tillstånd, men med rätt behandling är prognosen god. De flesta som genomgår behandling blir betydligt bättre och börjar leva ett liv där utseendet tar betydligt mindre plats.

Om du känner igen dig i det som beskrivs ovan är du välkommen att boka en tid hos en av våra psykologer eller kontakta oss för att höra mer om hur vi kan hjälpa just dig.

‍

Referenser

• Enander, J., et al. (2016). Therapist guided internet based cognitive behavioural therapy for body dysmorphic disorder: Single blind randomised controlled trial. BMJ.
• Enander, J., et al. (2019). Long-term outcome of therapist-guided internet-based cognitive behavioural therapy for body dysmorphic disorder (BDD-NET). BMJ Open.
• Monzani, B., et al. (2014). The structure of genetic and environmental risk factors for dimensional representations of DSM-5 obsessive-compulsive spectrum disorders. JAMA Psychiatry.

‍

Skriven av: Jesper Enander, leg. psykolog

‍Faktagranskad av: Josef Isung, leg. läkare, specialist i psykiatri