Vad studien undersökte

Forskare vid Dartmouth College i USA testade en chatbot som heter Therabot. Den bygger på stora språkmodeller som tränats på dialoger skrivna av en psykiater och en psykolog, med KBT som utgångspunkt. Frågan var om den kan minska symtom vid egentlig depression, generaliserat ångestsyndrom och förhöjd risk för ätstörning. Den sista mättes som oro för vikt.

Så gick studien till

Studien omfattade 210 vuxna i USA. De rekryterades via annonser på Meta och hade symtom på klinisk nivå vid något av de tre tillstånden. Av dem lottades 106 till fyra veckors användning av Therabot och 104 till väntelista utan tillgång till appen. Therabot-gruppen uppmanades använda appen varje dag. Deltagarna skattade sina symtom själva vid start, efter fyra veckor och efter åtta veckor. Personer med aktiv suicidalitet, mani eller psykos ingick inte. Kliniker läste Therabots svar i efterhand.

Resultaten

Depressionssymtomen (PHQ-9) minskade med 6,13 poäng i Therabot-gruppen och 2,63 poäng på väntelistan efter fyra veckor. Efter åtta veckor var siffrorna 7,93 och 4,22. Ångestsymtomen minskade med 2,32 mot 0,13 poäng efter fyra veckor och 3,18 mot 1,11 efter åtta. Oron för vikt minskade med 9,83 mot 1,66 poäng efter fyra veckor och 10,23 mot 3,70 efter åtta.

Skillnaderna mellan grupperna var statistiskt säkerställda i alla sex jämförelser. Effektstorlekarna låg mellan 0,63 och 0,90, vilket författarna beskriver som stora. Även väntelistan förbättrades, särskilt i depression.

Av de 106 i Therabot-gruppen använde 101 appen. I genomsnitt användes den under 24 dagar och 6,2 timmar totalt. De 96 som skattade sin relation till Therabot hamnade enligt författarna i nivå med vad som rapporterats vid psykoterapi i öppenvård.

Vad betyder det här

Studien är ett tidigt tecken på att en chatbot som är byggd för behandling och övervakas av kliniker kan minska symtom på kort sikt. Resultaten gäller just den här chatboten under de här villkoren. Författarna påpekar att vanliga AI-chattar inte är tränade eller utvärderade för behandling. Resultaten går därför inte att överföra till dem.

Vad studien inte visar

Studien jämförde med väntelista, inte med behandling hos en människa. Den säger alltså inget om hur chatboten står sig mot en psykolog eller läkare. Varken deltagare eller forskare var blindade, och symtomen var självskattade. Studien genomfördes av dem som utvecklat chatboten.

Uppföljningen var fyra veckor efter den dagliga användningen, så det är okänt hur länge effekten håller. Deltagarna rekryterades via annonser och fick 25 dollar per mättillfälle. Författarna lyfter risken att urvalet blev skevt mot yngre och teknikvana personer.

Allt innehåll övervakades. Personal behövde kontakta deltagare 15 gånger av säkerhetsskäl, till exempel vid tecken på suicidtankar, och 13 gånger för att rätta olämpliga svar, till exempel medicinska råd. Varje tillstånd analyserades med 42 till 73 personer per grupp, och osäkerhetsintervallen är breda. Författarna skriver själva att större studier behövs.