Vad är depression?

Depression är ett sjukdomstillstånd där nedstämdhet eller förlust av glädje och intresse finns större delen av dagen, nästan varje dag, i minst två veckor. Tillståndet påverkar också sömn, energi, koncentration och självkänsla, och gör det svårt att fungera i vardagen. Diagnosen ställs utifrån en samlad bedömning av symtom, varaktighet och hur mycket besvären påverkar livet.

Vad är skillnaden mellan nedstämdhet och depression?

Alla blir nedstämda ibland. Efter en separation, ett förlorat jobb eller en period med mycket stress är det normalt att känna sig ledsen, trött och utan energi. Nedstämdheten följer ofta en händelse, varierar från dag till dag och lättar när omständigheterna förändras.

Vid depression har nedstämdheten fått ett eget liv. Den sitter i nästan hela dagen, nästan varje dag, och släpper inte när något bra händer. Många beskriver det som en tomhet, som att ingenting känns.

Tre saker skiljer depression från vanlig nedstämdhet:

Varaktighet: symtomen har funnits i minst två veckor.
Bredd: det gäller inte bara humöret, utan också sömn, aptit, energi, koncentration och självkänsla.
Påverkan: det blir svårt att arbeta, studera, umgås eller sköta det vardagliga.

Gränsen är inte alltid skarp. Långvarig nedstämdhet kan övergå i depression. Det finns också ihållande depression, dystymi, där symtomen pågår i minst två år. Symtomen vid dystymi är ofta färre än vid en vanlig depression, men den långa varaktigheten kan ge stor påverkan på arbete och relationer.

Depression i korthet

Vad är depression? | Nedstämdhet eller minskad glädje och intresse i minst två veckor, tillsammans med andra symtom som påverkar vardagen.
Hur vanligt är det? | Ungefär 36 procent av kvinnorna och 23 procent av männen i Sverige får en depression någon gång i livet.
Hur ställs diagnosen? | Genom en klinisk bedömning av symtom, varaktighet och påverkan, där andra orsaker utesluts.
Vilken behandling finns? | Psykologisk behandling som KBT, antidepressiva läkemedel eller båda. Vid svår depression också ECT eller magnetstimulering.
Behövs remiss? | Nej, inte hos oss. Du kan boka läkare eller psykolog direkt.

Vilka är de vanligaste symtomen på depression?

Diagnosmanualen DSM-5 listar nio symtom:

Nedstämdhet större delen av dagen
Minskat intresse eller minskad glädje i det mesta du gör
Förändrad aptit eller vikt
Sömnproblem, eller att sova mycket mer än vanligt
Rastlöshet, eller att tal och rörelser blir långsammare
Trötthet och brist på energi
Känslor av värdelöshet eller överdriven skuld
Svårt att koncentrera sig, tänka eller fatta beslut
Återkommande tankar på döden eller på att ta sitt liv

Enligt DSM-5 krävs minst fem av dessa symtom under samma tvåveckorsperiod, varav minst ett ska vara nedstämdhet eller tydligt minskat intresse och glädje. En läkare kan göra en samlad bedömning och utesluta andra förklaringar. Så här går ett besök hos specialistläkare i psykiatri till.

Alla med depression har inte samma symtom. En del märker framför allt att de tappar intresset för sådant de tidigare tyckt om. Andra upplever främst trötthet, sömnproblem eller koncentrationssvårigheter. Depression kan också visa sig som irritabilitet, ångest och kroppsliga besvär.

I vardagen märks depression ofta på andra sätt först. Du skjuter upp sådant som brukade vara enkelt, slutar svara på meddelanden eller läser samma stycke flera gånger, men minns inte riktigt vad du läst. Koncentrationssvårigheterna kan vara så tydliga att de påminner om ADHD. Läs mer om kognitiv nedsättning vid depression.

Depression delas in i lindrig, medelsvår och svår, efter hur många symtom du har och hur mycket de påverkar ditt liv. Graden styr vilken behandling som rekommenderas.

Hur ställs diagnosen depression?

Diagnosen ställs genom en klinisk bedömning. Läkaren går igenom dina symtom, hur länge de har funnits och hur de påverkar vardagen. Läkaren frågar också om tidigare depressioner, sömn, läkemedel, alkohol och andra möjliga orsaker. Ofta används skattningsskalor för att mäta hur svåra symtomen är, så att effekten av behandlingen kan följas.

I vissa fall tas blodprover för att se om till exempel en sköldkörtelrubbning eller ett annat kroppsligt tillstånd bidrar till besvären. Läkaren bedömer också om symtomen kan vara en del av bipolär sjukdom, eftersom behandlingen då skiljer sig.

Hur vanligt är depression?

Depression är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Enligt svenska befolkningsstudier, som Socialstyrelsen sammanfattar i sina riktlinjer, är risken att få en depression någon gång i livet ungefär 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Vid varje given tidpunkt har 5 till 8 procent av alla vuxna en depression.

Depression kommer ofta tillbaka. Därför handlar behandlingen både om att bli frisk och om att förebygga nya perioder av nedstämdhet.

Varför får man depression?

Det finns sällan en enda orsak. Depression uppstår oftast i samspelet mellan ärvd sårbarhet och yttre belastning.

Ärftlighet: depression är vanligare hos den som har nära släktingar med depression.
Stress och livshändelser: förluster, konflikter, långvarig stress och ensamhet kan utlösa en depression.
Kroppen: sömnbrist, sköldkörtelsjukdom, vissa läkemedel och andra kroppsliga sjukdomar kan ge eller förvärra depression.
Graviditet och tiden efter förlossning: perioder med stora förändringar, både i kroppen och i livet. Läs om SSRI och depression under graviditet.
Alkohol: överkonsumtion av alkohol kan förvärra nedstämdhet och sömn på längre sikt.

Vilken behandling hjälper mot depression?

Valet av behandling beror främst på hur svår depressionen är, hur du har svarat på tidigare behandling och vad du själv föredrar. Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2021 anger vilka behandlingar som har bäst stöd.

Lindrig till medelsvår depression

Psykologisk behandling, framför allt KBT (kognitiv beteendeterapi), har högst prioritet. I KBT arbetar du med hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. En central del är beteendeaktivering: att stegvis börja göra saker igen som du kanske slutat med för att du känner dig nedstämd. Interpersonell terapi (IPT) och antidepressiva läkemedel är också rekommenderade alternativ, beroende på symtom, tidigare förlopp och hur depressionen yttrar sig just för dig.

Vid lindrig depression kan stöd, information, beteendeaktivering och fysisk aktivitet räcka. Vid mer uttalade besvär behövs oftast en aktiv behandling.

Svår depression

Vid svår depression rekommenderas antidepressiva läkemedel och elektrokonvulsiv behandling (ECT). Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) är ett alternativ vid medelsvår till svår depression. Valet beror på symtomens svårighetsgrad, tidigare behandlingar och din situation.

Läkemedel

De vanligaste läkemedlen vid depression är SSRI. Andra grupper är SNRI och några läkemedel med annan verkningsmekanism. Effekten kommer gradvis, och dosen utvärderas efter fyra till åtta veckor. När du har blivit symtomfri fortsätter behandlingen i regel minst sex månader, för att minska risken för återfall. Längden anpassas efter hur många depressioner du har haft. Den som vill sluta ska trappa ner gradvis och i samråd med läkare. Läs mer om att sluta med psykofarmaka.

Alla svarar inte på det första läkemedlet. Farmakogenetisk testning visar hur din kropp bryter ner vissa läkemedel och kan ge vägledning när läkaren väljer läkemedel och dos.

tDCS

En ny metod för att behandla depression är transkraniell likströmsstimulering (tDCS), där en svag ström leds via elektroder på huvudet. Behandlingen görs hemma, och kan användas som komplement till annan behandling. Modern Psykiatri erbjuder tDCS vid depression. Läs vad forskningen visar i tDCS vid depression och hur behandlingen går till.

Vad kan du göra själv vid depression?

Små steg som blir av gör ofta större skillnad än stora förändringar som är svåra att genomföra.

Planera in aktiviteter, även när lusten saknas. Vid depression kommer motivationen ofta efter att du har kommit igång, inte före.
Rör på dig regelbundet. En kort promenad är en bra början.
Håll regelbundna tider för sömn och uppstigning.
Begränsa alkoholen. Alkohol kan förvärra både nedstämdhet och sömnproblem.
Prata med någon du känner dig trygg med. Att sätta ord på hur du mår kan göra det lättare att hantera situationen.

Egenvård kan vara ett viktigt stöd vid depression, men ersätter inte professionell behandling vid medelsvår eller svår depression.

När ska du söka hjälp?

Sök vård om nedstämdheten har hållit i sig i mer än två veckor, om den påverkar arbete, studier eller relationer, eller om du drar dig undan från sådant som brukade betyda något. Du behöver inte vara säker på att det är depression. En bedömning hos specialistläkare eller psykolog reder ut vad det är och vilken behandling som passar. Hos oss finns läkare och psykologer under samma tak, digitalt eller på plats i Stockholm.

Har du tankar på att ta ditt liv, sök hjälp samma dag. Ring 112 vid akut fara eller sök dig till en psykiatrisk akutmottagning. Du kan också ringa 1177 för rådgivning eller Mind Självmordslinjen på 90101.

Vanliga frågor

Kan man ha depression utan att känna sig ledsen?

Ja. En del känner sig inte ledsna utan tomma, likgiltiga eller irriterade. Att inte längre känna glädje eller intresse, så kallad anhedoni, är ett av de två huvudsymtomen och räcker tillsammans med andra symtom för diagnosen.

Kan depression gå över av sig själv?

Lindrig depression kan gå över utan behandling. Medelsvår och svår depression bör behandlas. Oavsett grad är det bra att få en bedömning och en plan för uppföljning.

Är antidepressiva beroendeframkallande?

SSRI och liknande läkemedel ger inte beroende på samma sätt som lugnande läkemedel. Slutar du för snabbt kan du däremot få utsättningssymtom, som yrsel, oro och sömnproblem. Därför trappas de ned gradvis.

Är det utmattning eller depression?

De har flera symtom gemensamt, som trötthet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Vid utmattning står långvarig stress och trötthet i centrum, vid depression nedstämdheten eller förlusten av glädje. Många har båda. En läkare kan hjälpa till att bedöma om det är depression eller utmattning.

Kan man ha depression och ångest samtidigt?

Ja, det är vanligt. Behandlingen tar då hänsyn till båda. Läs mer om ångest och oro.

Hur lång tid tar det att bli bättre?

Det varierar. Effekten av både läkemedel och psykologisk behandling kommer gradvis, under några veckor till månader. Hjälper behandlingen inte ska den följas upp och justeras.