Vad är ångest?

Ångest är kroppens och hjärnans reaktion på något som upplevs som hotfullt, osäkert eller svårt att hantera. Reaktionen kan märkas både fysiskt och psykiskt. Hjärtat slår snabbare, andningen blir mer intensiv och musklerna spänns. Kroppen går in i ett beredskapsläge, som om den behöver förbereda sig på att fly eller försvara sig, även när det inte finns något konkret hot.

Ångest är en naturlig reaktion, men när den blir stark, återkommande eller långvarig och börjar begränsa vardagen kan det handla om ett ångestsyndrom.

Vad är skillnaden mellan ångest och oro?

Oro består ofta av tankar om sådant som skulle kunna hända, till exempel att något ska gå fel med hälsan, arbetet, ekonomin eller personer man bryr sig om. Ångest är en bredare reaktion som omfattar både känslor, tankar och kroppsliga symtom.

Oro kan väcka ångest, samtidigt som kroppens ångestreaktion kan leda till ytterligare oro. På så sätt kan de förstärka varandra och skapa en ond cirkel.

Ångest är i sig inte farlig, även om den kan kännas mycket obehaglig och skrämmande. Nya eller oförklarliga kroppsliga symtom bör däremot bedömas medicinskt för att utesluta andra orsaker.

Ångest i korthet

Hur känns ångest i kroppen?

Ångest kan märkas tydligt i kroppen och ge symtom som:

Kroppsliga symtom kan i sig skapa oro. En del blir rädda för att svimma, tappa kontrollen eller drabbas av något allvarligt, till exempel en hjärtinfarkt. Den rädslan kan förstärka ångesten och göra symtomen ännu mer påtagliga.

Nya eller plötsliga symtom som bröstsmärta eller andnöd, som du inte har haft förut, ska inte automatiskt tolkas som ångest. Sök vård för en medicinsk bedömning, särskilt om symtomen är kraftiga eller inte går över.

Vad är en panikattack?

En panikattack innebär en plötslig episod av intensiv rädsla eller starkt obehag. Symtomen når vanligtvis sin kulmen inom några minuter och kan omfatta hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, andnöd och en stark känsla av att tappa kontrollen eller dö.

En panikattack är inte detsamma som paniksyndrom. För diagnosen paniksyndrom krävs återkommande, oväntade panikattacker, följt av en ihållande oro för att få nya attacker eller förändringar i beteendet för att undvika dem.

När blir ångest och oro ett problem?

Det är inte ovanligt att känna ångest eller oro ibland. Det som avgör om det har blivit ett problem är framför allt hur starka besvären är, hur länge de pågår och hur mycket de påverkar vardagen. Fyra tecken kan tyda på att du behöver hjälp:

Undvikande kan bidra till att ångesten blir kvar eller förvärras över tid. Att undvika det som väcker ångest ger ofta en kortvarig lättnad, men kan samtidigt förstärka upplevelsen av att situationen är farlig. Nästa gång kan det därför kännas ännu svårare att möta den.

Samma mekanism kan finnas vid så kallade säkerhetsbeteenden, till exempel att alltid ha med sig lugnande läkemedel eller bara våga gå ut tillsammans med någon annan. Undvikande och säkerhetsbeteenden är vanliga vid flera ångestsyndrom och kan även förekomma vid tvångssyndrom (OCD).

Vilka ångestsyndrom finns?

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom innebär en ihållande och svårkontrollerad oro kring flera delar av livet, exempelvis hälsa, ekonomi, arbete eller familj. Oron finns ofta där större delen av tiden och är svår att släppa, även när det inte finns någon tydlig anledning till oro.

För diagnosen krävs att besvären har funnits under minst sex månader. Vanliga symtom är rastlöshet, muskelspänningar, trötthet och sömnsvårigheter. Läs mer om generaliserat ångestsyndrom.

Paniksyndrom

Paniksyndrom innebär återkommande, oväntade panikattacker och en ihållande oro för att få nya attacker eller för vilka konsekvenser de kan få. Rädslan kan leda till att du börjar undvika platser och situationer där du är rädd för att få en ny attack.

Social ångest

Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad, bedömd eller göra bort sig i sociala situationer. Rädslan kan leda till att du undviker exempelvis möten, presentationer, sociala sammanhang eller att träffa nya människor. Läs mer om social ångest.

Specifik fobi

Specifik fobi innebär en stark och ihållande rädsla för ett avgränsat föremål eller en viss situation, exempelvis höjder, nålar, flygresor eller vissa djur. Rädslan är ofta betydligt starkare än den faktiska risken och kan leda till att du undviker det som väcker obehaget. Läs mer om specifik fobi och emetofobi, rädslan för att kräkas.

Agorafobi

Agorafobi innebär en stark rädsla för platser eller situationer där det kan kännas svårt att ta sig därifrån eller få hjälp om ångest eller andra obehagliga symtom uppstår. Det kan till exempel handla om kollektivtrafik, köer, folksamlingar eller att vistas utanför hemmet på egen hand. Agorafobi kan förekomma tillsammans med paniksyndrom, men också utan panikattacker.

Varför får man ångest?

Ångestsyndrom har sällan en enda orsak. Oftast uppstår besvären genom ett samspel mellan biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer:

Ångest och depression förekommer ofta samtidigt. Läs mer om depression.

Vilken behandling hjälper mot ångest?

Det finns flera effektiva behandlingar för ångestsyndrom. Vilken behandling som passar bäst beror på typen av ångest, hur svåra besvären är och hur de påverkar vardagen. Psykologisk behandling, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT), har god evidens och rekommenderas vid flera ångestsyndrom. Läkemedel kan också vara aktuella, antingen som alternativ eller i kombination med psykologisk behandling. Behandlingsrekommendationerna beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2021.

KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de bäst dokumenterade behandlingarna vid ångestsyndrom. Behandlingen anpassas efter vilken typ av ångest du har och hur besvären påverkar dig. Vid exempelvis fobier, social ångest och paniksyndrom är exponering en viktig del av behandlingen. Det innebär att du stegvis och i samråd med din psykolog närmar dig det du är rädd för, i stället för att undvika situationen eller ta till säkerhetsbeteenden. På så sätt får du möjlighet att upptäcka att ångesten går att hantera och att den kan minska utan att du behöver fly från situationen.

Vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) ligger fokus bland annat på att hantera återkommande oro, öka toleransen för osäkerhet och minska behovet av kontroll.

KBT kan genomföras både vid fysiska besök och digitalt, med stöd av en psykolog.

Läkemedel

Läkemedel av typen SSRI eller SNRI används som alternativ eller komplement till KBT. Effekten kommer gradvis och märks ofta först efter några veckors behandling. Om behandlingen fungerar rekommenderas vanligtvis att läkemedlet fortsätter under en period även efter att symtomen har minskat, för att minska risken för återfall.

Lugnande läkemedel av typen bensodiazepiner används normalt inte som långtidsbehandling, eftersom de kan medföra beroende och toleransutveckling. En specialistläkare kan bedöma om läkemedelsbehandling är lämplig och vilket alternativ som passar bäst.

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska ångest, lindra kroppsliga spänningar och förbättra sömnen. Träning gör också att du vänjer dig vid kroppsliga reaktioner som ökad puls och andfåddhet, vilket kan göra dem mindre skrämmande när de uppstår i samband med ångest.

Vad kan du göra själv vid ångest?

Det finns flera saker du kan göra själv för att minska ångest och lättare hantera oron:

När ska du söka hjälp?

Sök hjälp om ångesten eller oron börjar begränsa din vardag, om besvären har pågått under en längre tid eller om du successivt börjar undvika fler situationer.

Hos Modern Psykiatri kan du träffa legitimerade psykologer med erfarenhet av KBT vid ångestsyndrom och specialistläkare för bedömning av eventuell läkemedelsbehandling. Vi erbjuder både digitala besök och mottagningsbesök i Stockholm.

Om du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp samma dag. Vid akut fara, ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning. Du kan också ringa 1177 för rådgivning eller Mind Självmordslinjen på 90101.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ångest och ångestsyndrom?

Ångest är en naturlig reaktion som alla människor kan uppleva. Ett ångestsyndrom är en psykiatrisk diagnos som kan bli aktuell när ångesten är stark, återkommande eller långvarig och påverkar vardagen negativt.

Kan ångest ge hjärtklappning och tryck över bröstet?

Ja. Hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel och andfåddhet är vanliga kroppsliga symtom vid ångest. De beror på att kroppens alarmsystem aktiveras. Symtomen ska dock inte automatiskt tolkas som ångest. Vid nya eller oförklarliga besvär bör du söka vård för att utesluta andra medicinska orsaker.

Hur länge kan ångest hålla i sig?

En enskild ångestattack når vanligtvis sin topp inom några minuter och klingar sedan av, ofta inom en timme. Ångestsyndrom kan däremot pågå under månader eller år om de inte behandlas. Med rätt behandling finns goda möjligheter att minska besvären.

Är en panikattack farlig?

En panikattack är i sig inte farlig, även om den kan kännas mycket skrämmande. Symtomen når vanligtvis sin topp inom några minuter och avtar sedan gradvis. Om symtomen är nya eller skiljer sig från tidigare attacker bör du söka vård för en medicinsk bedömning.

Vad är skillnaden mellan stress och ångest?

Stress är kroppens reaktion på krav eller belastningar och brukar minska när situationen förändras eller kraven försvinner. Ångest är en reaktion på upplevda hot eller osäkerhet och kan finnas kvar även när det inte finns något tydligt yttre hot. Långvarig stress kan också bidra till att ångest utvecklas.

Kan man ha ångest och depression samtidigt?

Ja, det är vanligt att ha både ångest och depression. Tillstånden kan påverka varandra och förekommer ofta samtidigt. Behandlingen anpassas då efter båda tillstånden och individens behov.