Psykiatriska läkemedel i korthet

Vad är psykiatriska läkemedel?

Psykiatriska läkemedel, eller psykofarmaka, används mot psykiska sjukdomar och besvär. De påverkar hur hjärnan och nerverna fungerar. Många läkemedel påverkar signalämnen som serotonin, dopamin och noradrenalin. Det är ämnen som nervcellerna använder för att skicka signaler till varandra.

För en del gör läkemedlet att symtomen försvinner helt. För andra blir symtomen mindre, så att vardagen fungerar bättre. Läkemedlet kan också minska risken att må dåligt igen. Hur länge du behöver ta det beror på vad du behandlas för.

Vilket läkemedel som passar beror på din diagnos, dina symtom och hur du har svarat på tidigare behandling. Andra sjukdomar och vilka biverkningar du får spelar också in. Därför anpassas behandlingen efter dina behov och följs upp.

Texten beskriver läkemedelsgrupperna i stort. Den ersätter inte ett samtal med en läkare. Information om varje enskilt läkemedel finns i FASS.

Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva används främst vid depression. De används också vid flera former av ångest och vid tvångssyndrom (OCD). Det finns flera grupper:

Hur lång tid tar det innan antidepressiva verkar?

Effekten kommer gradvis. Många märker en första förbättring efter två till fyra veckor. Full effekt kan dröja längre. Vid ångest och särskilt vid tvångssyndrom tar det ofta längre tid innan man kan se om läkemedlet hjälper.

Efter några veckor följer läkaren upp hur du mår och om du har fått biverkningar.

När depressionen har gått över brukar du fortsätta med läkemedlet i minst sex månader. Det minskar risken att den kommer tillbaka. Har du haft flera depressioner, eller en svår depression, kan du behöva fortsätta längre.

Vilka biverkningar kan antidepressiva ge?

Biverkningarna skiljer sig mellan olika läkemedel. I början är illamående, huvudvärk, magbesvär och lite ökad oro vanligt. Det brukar gå över efter en tid.

Andra möjliga biverkningar är minskad sexlust eller svårt att få orgasm, svettningar, ändrad sömn och ändrad vikt. Mirtazapin kan också göra en del trötta och hungrigare.

Läs mer om sexuella biverkningar vid depression.

Mer om behandlingen finns i grundartikeln om depression och i artikeln om SSRI under graviditet.

ADHD-läkemedel

ADHD-läkemedel delas in i två grupper: centralstimulerande och icke centralstimulerande. De kan göra det lättare att hålla fokus, styra impulser och planera vardagen.

Behandlingen anpassas efter dina symtom, behov och eventuella biverkningar. Den är ofta en del av en bredare behandling. Där kan också kunskap om ADHD, samtalsstöd och praktiska hjälpmedel i vardagen ingå.

Metylfenidat (bland annat Concerta, Medikinet och Ritalin)

Metylfenidat är centralstimulerande. Det är ett vanligt förstahandsval vid ADHD hos både barn och vuxna. Det påverkar framför allt signalämnena dopamin och noradrenalin.

Det finns tabletter som verkar några timmar och tabletter som verkar större delen av dagen. Effekten märks oftast samma dag som du tar läkemedlet.

Lisdexamfetamin (Elvanse)

Lisdexamfetamin är också centralstimulerande. Kroppen gör om det till det verksamma ämnet dexamfetamin. Därför verkar det länge. Det används ofta när metylfenidat inte har hjälpt tillräckligt eller har gett besvärliga biverkningar.

Atomoxetin och guanfacin

Atomoxetin är inte centralstimulerande. Det kan passa när centralstimulerande läkemedel inte fungerar eller inte räcker. Det påverkar framför allt noradrenalin. Effekten byggs upp under flera veckor, i stället för samma dag.

Guanfacin är inte heller centralstimulerande. Det används främst vid ADHD hos barn och unga. Det är inte godkänt för vuxna i Sverige, men läkare förskriver det ibland till vuxna efter särskild prövning, så kallad off label-förskrivning.

Vilka biverkningar kan ADHD-läkemedel ge?

Vanliga biverkningar är sämre aptit, muntorrhet, huvudvärk och svårt att somna. Vissa läkemedel kan också höja puls och blodtryck.

Därför mäts puls, blodtryck och vikt innan du börjar och sedan regelbundet. Det är extra viktigt när dosen ändras.

Läs mer i Läkemedelsbehandling vid ADHD. Har du redan en behandling och vill byta vårdgivare kan du läsa Byta vårdgivare för ADHD.

Ångestdämpande läkemedel

Läkemedel mot ångest kan minska oro, rädsla och andra symtom. Vilket som passar beror på vilken sorts ångest du har och hur länge du har haft den.

Vid långvarig ångest är SSRI och SNRI vanliga val. KBT är ofta förstahandsval vid ångest, och läkemedel används som alternativ eller tillsammans med terapin. Läs mer i grundartikeln om ångest och oro.

Bensodiazepiner (till exempel alprazolam och diazepam)

Bensodiazepiner, som alprazolam (Xanor) och diazepam (Stesolid), verkar snabbt. De kan ge kort lindring vid svår ångest. De förstärker GABA, ett ämne som lugnar ned aktiviteten i hjärnan.

Kroppen kan dock vänja sig vid dem. Då krävs mer för samma effekt, och man kan bli beroende. Risken ökar ju längre man tar dem. Därför används de sparsamt och oftast bara under kort tid.

Har du tagit dem regelbundet ska du inte sluta tvärt. Det kan ge svåra abstinensbesvär. Planera nedtrappningen tillsammans med din läkare.

Hydroxizin (Atarax)

Hydroxizin är ett allergiläkemedel som också lugnar. Det används ibland vid tillfällig oro. Det ger inte samma risk för beroende som bensodiazepiner. Däremot kan det göra dig trött och dåsig.

Sömnläkemedel

Vid långvariga sömnproblem är KBT för sömn en effektiv behandling. Effekten håller i sig även efter att behandlingen är slut. Läkemedel kan vara ett komplement, framför allt under en kortare tid eller när sömnproblemen är svåra.

Vilket läkemedel som passar beror på vilken sorts sömnproblem du har, hur länge du har haft dem och vad som påverkar din sömn.

Zopiklon och zolpidem (bland annat Imovane och Stilnoct)

Zopiklon och zolpidem kallas Z-läkemedel. De gör att du somnar lättare och sover bättre.

De är narkotikaklassade. Kroppen kan vänja sig vid dem, och man kan bli beroende om man tar dem länge. Därför används de oftast bara under kort tid och med uppföljning. Har du tagit dem länge behöver du trappa ned i steg.

Melatonin

Melatonin är ett hormon som kroppen själv bildar. Det hjälper till att styra dygnsrytmen. Som läkemedel används det framför allt när det är svårt att somna och när dygnsrytmen är rubbad.

Melatonin verkar på ett annat sätt än vanliga sömnmedel. Det ger inte samma risk för beroende som bensodiazepiner och Z-läkemedel.

Daridorexant (Quviviq)

Daridorexant verkar på ett annat sätt än äldre sömnmedel. Hjärnan har ett system som heter orexin, som håller oss vakna. Daridorexant dämpar det systemet i stället för att söva hela hjärnan.

Det är godkänt i EU för vuxna med sömnproblem som har pågått i minst tre månader och som gör det svårt att fungera under dagen.

Stämningsstabiliserande läkemedel

Stämningsstabiliserande läkemedel används främst vid bipolär sjukdom. De behandlar och förebygger perioder av mani och depression. De olika läkemedlen har olika användning och kan inte bytas ut mot varandra.

Vilket läkemedel som passar beror på vilka skov du har haft, tidigare behandling och biverkningar.

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel, även kallade neuroleptika, används främst vid psykossjukdomar som schizofreni och vid mani. Vissa används också vid bipolär sjukdom och som tillägg vid depression som är svår att behandla.

Det finns många olika antipsykotiska läkemedel. Många påverkar signalämnet dopamin, men de skiljer sig i hur de verkar och vilka biverkningar de ger.

Vanliga biverkningar är trötthet, viktuppgång och påverkan på blodsocker och blodfetter. Vissa kan också ge stelhet eller en känsla av rastlöshet i kroppen.

Under behandlingen följs vikt, midjemått, blodsocker och blodfetter upp. Vilka kontroller som behövs beror på läkemedlet och din hälsa i övrigt.

Hur väljer läkaren rätt läkemedel?

Läkaren väger samman din diagnos, dina symtom, tidigare behandlingar, andra sjukdomar och andra läkemedel du tar. Dina egna önskemål spelar också roll.

Du kanske vill undvika att gå upp i vikt, bli trött eller få sexuella biverkningar. Eller så behöver du ett läkemedel som verkar en större del av dygnet. Sådant vägs in när läkaren väljer läkemedel och dos.

Ofta börjar man med en låg dos och höjer sedan efter hur effekten och biverkningarna blir.

Kan gener påverka hur läkemedel fungerar?

Ja. Dina gener styr hur snabbt levern bryter ned många läkemedel. Bryter du ned ett läkemedel snabbt kan du få för lite effekt. Bryter du ned det långsamt kan du få mer biverkningar än väntat.

Med farmakogenetisk testning undersöker vi de gener som påverkar hur kroppen hanterar många psykiatriska läkemedel. Svaret ger läkaren underlag för att välja läkemedel och dos som passar dig. Testet är särskilt användbart om du har fått mycket biverkningar eller liten effekt av tidigare läkemedel. Resultatet gäller hela livet och kan användas igen om behandlingen ändras.

Så går en läkemedelsbehandling till

En läkemedelsbehandling är mer än ett recept. Den följs upp och justeras efter hur du mår.

  1. Bedömning. Läkaren går igenom dina besvär, tidigare behandlingar och din hälsa. Ibland behövs blodprov eller en utredning först.
  2. Start. Du börjar med läkemedlet enligt en plan. Ofta börjar man med en låg dos som höjs i steg.
  3. Uppföljning. Läkaren följer upp effekt och biverkningar efter en tid ni har kommit överens om. Vid vissa läkemedel mäts också puls, blodtryck eller vikt, eller så tas blodprover.
  4. Utvärdering. Hjälper läkemedlet inte tillräckligt, eller är biverkningarna besvärliga, kan läkaren ändra dosen eller föreslå ett annat läkemedel.
  5. Fortsätta eller sluta. När målet är nått bestämmer ni tillsammans om behandlingen ska fortsätta eller avslutas. En nedtrappning planeras tillsammans med dig.

Läs mer om läkarbesök hos psykiater. Vill du gå igenom din läkemedelsbehandling kan du boka ett läkarbesök hos specialistläkare i psykiatri hos oss.

Biverkningar: när ska du höra av dig?

Alla läkemedel kan ge biverkningar, men vilka och hur mycket skiljer sig mellan läkemedel och mellan personer. Vissa märks mest i början och går över. Andra finns kvar så länge du tar läkemedlet.

Ta upp besvär med läkaren som har hand om din behandling. Ibland passar en annan dos eller ett annat läkemedel bättre.

Läkemedel och psykologisk behandling

Läkemedel och terapi kan komplettera varandra. Vad som passar beror på diagnos, hur svåra besvären är och vad du behöver.

Vid flera ångestsyndrom och vid tvångssyndrom är KBT förstahandsval. Läkemedel kan vara ett alternativ eller ett tillägg, till exempel om besvären är svåra eller om terapin inte har räckt.

Vid depression kan både terapi och antidepressiva läkemedel hjälpa, och ibland är det bäst att kombinera dem. Läkemedlet kan minska symtomen så att det blir lättare att orka med terapin. Terapin ger verktyg som du har kvar även när du har slutat med läkemedlet.

Om läkemedlet inte hjälper

Alla får inte tillräcklig effekt av det första läkemedlet. Då kan läkaren ändra dosen, pröva ett annat läkemedel eller lägga till terapi.

Vid depression som inte har blivit bättre av läkemedel finns också behandlingar som påverkar hjärnans aktivitet direkt. En av dem är tDCS, transkraniell likströmsstimulering. En svag ström ges genom elektroder på huvudet och stärker aktiviteten i de delar av hjärnan som påverkas vid depression. Behandlingen görs hemma, med stöd och uppföljning från vården. Modern Psykiatri var först i Sverige med att erbjuda tDCS.

Läs mer om tDCS och andra metoder under neuromodulering.

Att sluta med psykiatriska läkemedel

Vill du sluta med ett läkemedel, prata först med din läkare. Hur du ska sluta beror på vilket läkemedel du tar, dosen, hur länge du har tagit det och varför du började.

Många läkemedel behöver trappas ned i steg. Annars kan du få utsättningssymtom, till exempel yrsel, illamående, svettningar, sömnproblem och ökad oro. Det gäller bland annat antidepressiva, bensodiazepiner och vissa sömnläkemedel.

Nedtrappningen anpassas efter dina behov. För en del tar den några veckor, för andra flera månader. Utsättningssymtom är inte samma sak som att den ursprungliga sjukdomen kommer tillbaka, och läkaren hjälper dig att skilja på dem.

Läs mer i Sluta med psykofarmaka på rätt sätt och Sluta med antidepressiva: individanpassad nedtrappning.

Vanliga frågor

Blir man beroende av antidepressiva?

Nej, inte på samma sätt som av till exempel bensodiazepiner. Antidepressiva ger inte rus eller sug efter mer. Däremot vänjer sig kroppen vid dem. Slutar du för snabbt kan du få utsättningssymtom. Därför trappar man ned i lugn takt.

Förändras personligheten av psykiatriska läkemedel?

Läkemedlen ska inte förändra vem du är. De ska minska symtom som gör att du mår dåligt. En del känner sig dock känslomässigt avtrubbade av vissa antidepressiva. Känner du mindre glädje, sorg eller engagemang än förut, ta upp det med din läkare. En annan dos eller ett annat läkemedel kan hjälpa.

Kan man dricka alkohol när man tar psykiatriska läkemedel?

Det beror på läkemedlet. Alkohol kan göra dig tröttare och långsammare och påverka hur läkemedlet fungerar. Tillsammans med bensodiazepiner eller sömnläkemedel kan alkohol vara farligt. Fråga din läkare eller på apoteket vad som gäller för ditt läkemedel.

Hur vet jag om läkemedlet fungerar?

Det blir lättare om du och läkaren i förväg bestämmer vad som ska bli bättre och när ni ska utvärdera. Det kan vara sömnen, energin, oron eller koncentrationen. Frågeformulär kan också visa hur du förändras över tid.

Finns det nya psykiatriska läkemedel och behandlingar?

Ja. Forskningen undersöker både nya läkemedel och nya sätt att använda gamla. Vi skriver om ny forskning på svenska, till exempel om psykedelika vid svårbehandlad depression, semaglutid och depression och GLP-1-läkemedel och alkohol.

Kan jag få en second opinion på min läkemedelsbehandling?

Ja. En specialistläkare i psykiatri kan gå igenom din behandling, tidigare läkemedel, effekt och biverkningar. Sedan kan läkaren ge råd om du bör fortsätta, ändra dos eller pröva något annat.